Kärlek..

Ibland kan jag tycka att det är så svårt att uttrycka mina känslor med ord. Det spelar ingen roll om jag skriver eller pratar, men värst är det när jag pratar. Nu ska jag skriva om en sak som jag tycker är väldigt svår. För den handlar inte om mig, och jag har egentligen ingen rätt att lägga mig i. Men jag klarar inte av att sitta helt passiv och se på, jag är inte en sådan människa.

Någon i min närhet går varje dag och oroar sig för om hennes pojkvän är otrogen eller inte. Enligt mig tycker jag att det är helt onödigt att gå och tänka på det hela tiden, men hon är sån av naturen. Hon älskar honom av hela sitt hjärta och det är klart att när man älskar någon så finns ständigt en rädsla om att förlora denna någon. Man är ständigt nervös över att bli lämnad eller att känslor ska svalna. Jag är precis likadan. Iallafall så händer det då och då att den här personen bryter ihop, och ofta gör hon det när jag lyssnar och jag har inte en blek aning om vad jag ska säga! För så fort jag öppnar munnen så tar hon mina råd på helt fel sätt, jag är kanske inte så smidig när jag väl säger vad jag tycker heller så det kan ibland bli helt fel när jag försöker hjälpa till. Jag menar verkligen inget illa med mina råd. Jag vill bara hennes bästa. Ibland behöver man släppa taget om saker man inte kan styra över.

Jag vet inte riktigt om jag tror att han är otrogen, ja menar de är så ofta med varandra att han skulle behöva va me en annan tjej typ när hon är på toa.. :P Nej, nu överdrev jag rejält.. men det jag menar är att de umgås väldigt ofta med varandra så det skulle kräva väldigt mycket för hans sida om han var otrogen, och han är ganska lat ibland. (a)

Detta gör att jag är rädd för att träffa någon jag kommer kära ner mig i helt. Jag vill inte behöva fundera på vad han gör när jag inte är där, jag vill inte oroa mig så fort han pratar om eller med andra tjejer. Jag vill inte känna att ja behöver kolla igenom hans mobil bara för att vara säker på att det inte finns någon annan än jag. Jag vill inte fundera på, när han är ute med grabbarna en kväll, vilka tjejer som kommer fram eller så. Jag vill inte känna den dära hopplösa känslan när man har bråkat, eller den dära hemska känslan av att något inte stämmer. Jag vill inte att han ska känna sig tvingad att vara med mig bara för att jag saknar honom. Jag vill inte känna att jag kväver honom med mina känslor eller oroa mig över att han inte känner likadant. Jag vill inte känna att han kan hitta någon bättre än mig, jag vill helt enkelt inte vara kär och beroende av någon.
Men samtidigt så bara längtar jag efter att falla helt och hållet för någon. Att känna att den här personen betyder allt för mig. Jag vill kunna göra mig fin för bara honom, därför att jag vill visa honom min bästa sida eftersom han förtjänar den. Jag vill somna till ljudet av hans andetag, jag vill vakna av att känna hans mjuka läppar mot min kind. Jag vill veta att det inte finns någon annan tjej för honom än mig. jag vill känna den där glädjen när han ringer mig bara för att han saknat mig eller skickar ett gulligt sms därför att han inte kan låta bli. Jag vill känna hans hjärta dunka hårdare när jag lägger min hand mot hans bröstkorg. Jag vill ha någon som jag kan dela alla mina funderingar med, dela glädje och skratt med. Någon som torkar mina tårar när jag gråter i förtvivlan. Någon som kollar på mig med ögon fyllda av kärlek och som bara inte kan låta bli att känna på mig för att bekräfta att det vi känner är verkligt. Jag vill ha någon att älska!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0